Figurer och diagram i statsrådets framtidsredogörelse
Torsdagen den 15 oktober godkände statsrådet den klimat- och energipolitiska framtidsredogörelsen: Mot ett utsläppssnålt Finland.
Figur 2.1 Hur koldioxidhalten i atmosfären varierar
Växlingar i atmosfärens koldioxidhalter under de senaste 10 000 (stora diagrammet) och 250 (lilla diagrammet) åren. Uppskattningarna bygger på glaciärborrningar (olika färger anger olika undersökningar) och direkta atmosfärmätningar (röda kurvor).
Källa: IPPC. 2007. IPCC Fourth Assesment Report. Working Group I Report ”The Physical Science Basis. Summary for Policy Makers”, s. 3.
Figur 2.2 Faktorer som påverkar klimatet
Pelarbredden utgör den bästa uppskattningen av strålningsdrivningens kvantitet. Sträckorna anger i sin tur osäkerhetsmarginalen för uppskattningen.
Källa: IPPC. 2007. IPCC Fourth Assesment Report. Working Group I Report ”The Physical Science Basis. Summary for Policy Makers”, s. 4.
Figur 2.3 Uppskattningar av klimatförändringens effekter vid olika uppvärmningsnivåer
Förstora bilden
Bilden i EPS-format
Grundar sig på källan:: Stern, Nicholas. 2006. Stern Review on the Economics of Climate Change. Executive Summary, s. 5.
Figur 2.4 Globala utsläpp av växthusgaser
De globala utsläppen av växthusgaser 2005 sektorsvis, enligt slutförbrukning och per gas (utom freoner).
Förstora bilden
Bilden i EPS-format
Källa: Baumert, K. A. et al. 2005. Navigating the Numbers – Greenhouse Gas Data and International Climate Policy. World Resources Institute.
Figur 2.5 Uppskattad uppvärmning detta århundrade med (till höger) och utan (till vänster) klimatpolitik
Forskarna vid MIT har utarbetat två s.k. klimatrouletter för att åskådliggöra sannolikheterna för olika uppvärmningsnivåer. Rouletthjulet till vänster beskriver med hur stor sannolikhet klimatet värms upp ett visst antal grader under de följande 100 åren om inga klimatpolitiska åtgärder vidtas. Rouletthjulet till höger ger motsvarande värden ifall man driver en aktiv klimatpolitik.
Förstora bilden
Bilden i EPS-format
Källa: Bilden publicerad med tillåtelse av MIT:s forskningsprogram Joint Program on the Science and Policy of Global Change (http://globalchange.mit.edu/). Tekniska uppgifter Sokolov et al. 2009. Probabilistic forecast for 21st century climate based on uncertainties in emissions (without policy) and climate parameters. Journal of Climate, Oct 2009, Vol. 22, Issue 19, s. 5175-5204. American Meteorological Society.
Figur 2.6 Sannolikhet att tvågradersmålet nås vid olika koncentrations¬nivåer
Källa: Meinshausen, M. 2005. On the risk of overshooting 2 C. Paper presented on at Scientific Symposium “Avoiding Dangerous Climate Change”, MetOffice, Exeter, 1-3 February 2005.
Figur 3.1 Exempel på de konsumtionsrelaterade utsläppen i olika länder
Olika länders produktionsrelaterade CO2-utsläpp i förhållande till de konsumtionsrelaterade utsläppen 2001. Länderna med värden under 100 % är nettoimportörer av utsläpp, dvs. tillverkningen av de produkter som importeras till dessa länder ger upphov till mer utsläpp än tillverkningen av de produkter som exporteras från dem. Länderna med värden över 100 % är i sin tur nettoexportörer.
Förstora bilden
Bilden i EPS-format
Källa: Peters, G., Hertwich, E., 2008. CO2 embodied in international trade with implications for global climate policy. Environmental science and technology 42 (5), 1401–1407.
Figur 3.2 Utsläppsscenarier som siktar på att halvera de globala utsläppen
Förstora bilden
Bilden i EPS-format
Källa: Meinshausen, M. 2007. Stylized emission path. Background note prepared for the UNDP Human Development Report, 2007.
Figur 3.3 Klimatfinansieringen i förhållande till andra globala finansierings strömmar
Exempel på storleksklasser när det gäller investeringar och penningströmmar.
Förstora bilden
Bilden i EPS-format
Källa: Greenstream. 2008. Kansainväliset ilmastoneuvottelut. Investointi- ja rahoitus¬kysymykset. Loppuraportti 28.9.2008. s. 25.
Figur 4.1 Riktgivande utvecklingar mot målet för år 2050
I beskrivningen av utvecklingsvägarna har man inte tagit ställning till om målen för utsläppsminskningarna nås genom åtgärder i hemlandet eller delvis genom att man finansierar utsläppsminskningar någon annanstans. Om utsläppshandel eller flexibla mekanismer utnyttjas för att utsläppsmålen ska uppnås, blir utsläppsminskningarna mindre i hemlandet.
Förstora bilden
Bilden i EPS-format
Figur 5.1 Bruttonationalproduktens och GPI-indikatorns utveckling i Finland 1960–2007
Siffrorna är per invånare till 2000 års priser.
Förstora bilden
Bilden i EPS-format
Källa: Hoffrén, Jukka & Rättö, Hanna: GPI hinnoittelee taloudellisen hyvinvoinnin.
Tieto&Trendit 2/2009. April 2009. Statistikcentralen. s. 47.
Figur 5.2 Att bryta sambandet mellan samhälleliga mål och negativ klimat¬påverkan
Förstora bilden
Bilden i EPS-format
Figur 6.1 Utsläppen av växthusgaser i Finland sektorsvis 2007
Exkl. sektorn markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk.
Förstora bilden
Bilden i EPS-format
Källa: Statistikcentralen. 2009. Växthusgasinventering.
Figur 6.2 Utsläppen inom jordbruket per produktionslinje
Andelarna bygger på uppskattningar och är närmast approximativa.
Förstora bilden
Bilden i EPS-format
Källa: Bionova Engineering. 2008. Maatalouden kasvihuonekaasupäästöjen kustannus¬tehokas vähentäminen. Jord- och skogsbruksministeriets rapport 26.4.2008. s. 22.
Figur 6.3 Att halvera de energirelaterade utsläppen i världen med olika metoder
Förstora bilden
Bilden i EPS-format
Källa: Energy Technology Perspectives 2008. Scenarios & Strategies to 2050. International Energy Agency 2008, s. 64.
* Purchasing Power Parity, köpkraftsparitet
Figur 6.4 Offentlig finansiering av FoU inom energisektorn i IEA-länder
Förstora bilden
Bilden i EPS-format
Källa: Energy Technology Perspectives 2008. Scenarios & Strategies to 2050. International Energy Agency 2008, s. 172.
Figur 7.1 Faktorer som påverkar konsumtionsbeteendet
Utöver medvetenheten är det många faktorer som inverkar på våra dagliga val. Till dem hör våra vanor, omvärlden, utbudet av produkter och tjänster och andras beteende. När man försöker styra människorna mot klimatvänliga val måste man påverka alla fem faktorer.
Förstora bilden
Bilden i EPS-format
Källa: Heiskanen, E. 2009. Konsumentforskningscentralen.
Figur 7.2 Hur CO2-utsläppen från trafiken fördelar sig mellan olika transportformer
Persontrafiken står för ca 64 % av koldioxidutsläppen och godstrafiken för ca 36 %. Nästan två tredjedelar av koldioxidutsläppen från persontrafiken kommer av långväga transporter, dvs. trafik mellan ekonomiska regioner. Till denna hör också utsläppen från fartygs- och flygtrafik.
Förstora bilden
Bilden i EPS-format
Källa: Kalenoja, H., Mäntynen, J., Kallberg, H., Jokipii, T., Korpela, K. & Kulmala, M. 2002. Liikenteen hiilidioksidipäästöjen vähentämismahdollisuudet Suomessa. CLIMTECH-tutkimusohjelma, Mobile 2 -tutkimuskokonaisuus. TTKK, Liikenne- ja kuljetustekniikan tutkimuksia 48. Tammerfors. s. 11.
Figur 7.3 Variationsintervall för kolbalansen hos vissa livsmedel
Uppskattningar av variationsintervallet för kolbalansen hos vissa livsmedel enligt olika undersökningar.
Förstora bilden
Bilden i EPS-format
Källa: Katajajuuri, Juha-Matti. 2009.
Figur 7.4 Hur klimatmärkningen eventuellt kunde se ut
Förstora bilden
Bilden i EPS-format
Källa: Nissinen, Ari & Seppälä, Jyri. 2008. Tuotteiden ilmastovaikutuksista kertovat merkit. Utredning för framtidsredogörelse från Vanhanens andra regering. Statsrådets kanslis publikationsserie 11/2008. s. 34.
Figur 8.1 Klimatskydd reducerar uppvärmningen och anpassning begränsar effekterna av uppvärmningen
Förstora bilden
Bilden i EPS-format
Källa: Europeiska gemenskapernas kommission. 2005. Winning the battle against global climate change. Commission Staff Working Paper. Background paper, s. 7.
Figur 8.2 Medeltemperaturen i Finland – uppskattad utveckling
Uppskattad utveckling av den årliga genomsnittstemperaturen i hela Finland detta århundrade. I A2-scenariot fortsätter utsläppen att öka i snabb takt, medan de begränsas effektivt i B1-scenariot. A1B-scenariot utgör en mellanform.
Förstora bilden
Bilden i EPS-format
Källa: Nevanlinna, Heikki (red.). 2008. Muutamme ilmastoa. Ilmatieteen laitoksen tutkijoiden katsaus ilmastonmuutokseen. Karttakeskus. Borgå. 138.
Figur 8.3 Osäkerhetsfaktorernas inverkan på uppskattad temperatur¬utveckling
Den röda kurvan anger det klimat som observerats hittills. De färgade områdena anger osäkerheten i klimatprognoserna beroende på olika faktorer.
Förstora bilden
Bilden i EPS-format
Källa: Räisänen, J. & K. Ruosteenoja. 2008: Probabilistic forecasts of temperature and precipitation change based on global climate model simulations (CES deliverable 2.2). s. 46.
Figur 8.4 Kostnaderna för stigande havsnivå om anpassningsåtgärder vidtas och utan åtgärder
Uppskattningarna bygger på IPCC:s SRES-scenario A2.
Förstora bilden
Bilden i EPS-format
Källa: Europeiska gemenskapernas kommission. 2007. Anpassning till klimatförändringar i Europa – tänkbara EU-åtgärder. KOM(2007) 354 slutlig. Bryssel 29.6.2007. s. 10.
Figur 1 Hur energiförbrukningen inom industrin kommer att utvecklas
Förstora bilden
Bilden i EPS-format
Figur 2 Hur energiförbrukningen inom trafiken kommer att utvecklas
Förstora bilden
Bilden i EPS-format
Figur 3 Virkesanvändning 2006 och potential som gagn- och energivirke 2050
Förstora bilden
Bilden i EPS-format
Figur 4 Klimatutsläpp enligt de olika scenarierna
Förstora bilden
Bilden i EPS-format
Figur 5 Hur industrin inom den handlande sektorn utvecklas
Förstora bilden
Bilden i EPS-format