Statsminister Matti Vanhanen vid Europaparlamentets session den 5 juli 2006
(Med förbehåll för ändringar, inofficiell översättning)
Ärade talman, ärade parlamentsledamöter och medlemmar i de politiska grupperna, kommissionens ordförande och vice ordförande, högt ärade gäster,
Jag vill framföra ett varmt tack för möjligheten att tillsammans med Europaparlamentet få diskutera tyngdpunkterna och de viktigaste målen för Finlands ordförandeskap. Att sköta ordförandeskapet i Europeiska unionen är ett krävande arbete, men samtidigt också en stor ära och ett privilegium, som Finland gärna åtar sig.
Vårt samarbete med Europaparlamentet har inletts väl. Jag vill tacka parlamentets talman och alla de andra ledamöter i Europaparlamentet som deltog i mötet mellan den finska regeringen och parlamentet i Helsingfors. Även många parlamentsutskott och politiska grupper har besökt Finland och fört nyttiga samtal om målen för vårt ordförandeskap.
Finland har under hela sin tid som medlem stött strävandena att effektivera verksamheten i unionens institutioner och förbättra det intensiva samarbetet mellan dem. Som ordförande kommer vi att arbeta i nära och gott samarbete med Europaparlamentet. Här avser jag inte endast parlamentet i dess roll som jämbördig lagstiftare med rådet i ärenden som omfattas av medbeslutandeförfarandet, utan i vidare bemärkelse i dess roll i främjandet av de centrala målen för unionen.
Finlands eget nationella parlament, riksdagen, jubilerar i år. Det har i år gått 100 år sedan enkammarriksdagen inrättades och den allmänna och lika rösträtten infördes. Alla, såväl kvinnor som män, fick samtidigt både rösträtt och rätt att ställa upp i val. Vi är stolta över denna milstolpe i vår demokrati.
Riksdagen deltar aktivt i behandlingen av EU-ärenden och har ett stort inflytande. Kanske har vår erfarenhet av ett fruktbart samarbete med riksdagen bidragit till att vi finländare även upplever det intensiva samarbetet med Europaparlamentet som något helt naturligt. Europaparlamentets och de nationella parlamentens arbete överlappar inte varandra, utan båda spelar sin egen roll i unionsärendena. I grund och botten har de ändå samma fundamentala strävan - att stärka demokratin i unionen.
Unionen bör blicka framåt
Ärade talman,
Under ordförandeskapet strävar Finland efter att vända unionens blick utåt och framåt. Vi måste ta ställning till hurdan union vi vill ha om 10 - 20 år och hur vi kan nå den. Som européer måste kunna identifiera detta tidevarvs historiska förändringskrafter, reagera på dem och bli vänner med dem. Globaliseringen är en stor utmaning för EU.
Världen omkring unionen förändras och om vi inte ser upp halkar vi efter allt mer. Det vore förödande framförallt för våra barn, de kommande generationerna. För deras skull måste Europa sluta fokusera inåt och i stället fundera på vår ställning i den globala världen, även på längre sikt. Världen omkring oss väntar inte. Vår framtid kräver konkreta handlingar i dag, även om resultaten av dem kan skönjas först senare.
Unionens legitimitet bör stärkas
Unionens beslutsförmåga har under de senaste åren lämnat mycket övrigt att önska och medborgarna är allt mer kritiska mot unionen. Jag håller ändå inte med de pessimister som anser att unionen är i kris, utan tror att dess aktuella problem kan övervinnas. Att man kunde enas om finansieringsramarna och nå framsteg i fråga om tjänstedirektivet är exempel på att unionen kan fatta viktiga beslut då den politiska viljan finns. Jag tror att den viljan finns i unionens alla institutioner.
Europeiska unionen är en värdegemenskap som finns till för sina medborgare. Därför måste man ta allvarligt på att unionens legitimitet, dvs. dess berättigande och trovärdighet har minskat i medborgarnas ögon.
Unionens minskade legitimitet beror delvis på att medborgarna inte vet vad unionen gör för dem. Många saker som konkret inverkar på medborgarnas liv - såsom rätten att bo, arbeta och studera var som helst inom unionen - tas för givna. Man kommer inte ihåg att de är möjliga uttryckligen tack vare unionen.
Men bristen på information kan inte förklara allting, unionen måste även kunna förbättra sin verksamhet. Unionen måste kunna nå resultat, vars effekter medborgarna kan se i sina egna liv.
Unionens grundläggande utgångspunkt, att säkerställa freden och stabiliteten i Europa, är fortfarande aktuell. Det fick jag en personlig påminnelse om under min resa till Kroatien för ett par veckor sedan - medborgarna vill bli medlemmar i unionen så att de eller deras barn aldrig skall behöva uppleva krig igen.
Många andra, som levt hela sitt liv i fredstid, har ändå en tendens att ta freden och stabiliteten för givna. Därför räcker denna utgångspunkt inte längre ensam till för att ge unionen legitimitet. Så som många av er ofta har konstaterat, måste unionen kunna visa att den är till nytta för medborgarna även i andra frågor, på ett mer konkret sätt.
Effektivitet och öppenhet kan höja legitimiteten
Ärade talman,
Bäst visar man att unionen behövs genom att unionens grundläggande uppgifter sköts effektivt, särskilt lagstiftningsarbetet. Det kan och bör vi göra genast, utgående från de grundfördrag som är i kraft. Europa kan inte vänta på nya regler för beslutsfattandet, utan unionen måste börja effektivera sin verksamhet omedelbart. Unionen måste visa att den kan nå resultat som påverkar människornas liv och att den inte bara tvistar om institutionella frågor.
Effektiverandet kräver modiga beslut av de europeiska ledarna och beslutsfattarna. Vi kan inte tänka enbart på det som är nu och på kommande val - vi måste också ha de kommande generationernas bästa i tankarna. Vi måste därför också fatta beslut som är smärtsamma i dag, men som hjälper oss att skapa en framtid. Vi måste också ha beredskap att ge avkall på våra nationella ståndpunkter och se till Europa som helhet.
Unionen bör fokusera på det väsentliga och vara effektiv i fråga om detta. Det innebär verksamhet, som i unionens regi kan ge ett mervärde, jämfört med om medlemsstaterna sköter den ensamma. Detta mervärde kan nås inom välfärdens, säkerhetens och frihetens områden.
Förverkligandet av målen börjar med våra arbetssätt. Öppenheten är central - medborgarna måste veta hur de beslut som gäller dem fattas. En ökad politisk diskussion i Europa är till fördel för alla. I detta har även ni en viktig uppgift.
Jag är nöjd över att vi i Europeiska rådet beslutade att öka öppenheten i fråga om rådets sessioner. Som ordförande kommer Finland att till alla delar genomföra de principer som godkänts i Europeiska rådet för ökande av öppenheten i rådets arbete.
Finland vill satsa på öppenhet även på andra sätt, i allt praktiskt arbete och i all praktisk verksamhet. Vi strävar efter att all väsentlig information skall finnas på våra ordförandeskapssidor på Internet så snabbt som möjligt. Ibland kan sådana praktiska medel påverka den verkliga informationen mer än de politiska deklarationerna.
Bättre lagstiftning
Finland satsar under sitt ordförandeskap på bättre lagstiftning, dvs. på lagstiftningens kvalitet, och på att subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna beaktas. Här är det inte enbart fråga om att rensa ut rättsakter. Europeiska unionen behöver såväl ny lagstiftning som uppdatering av den nuvarande lagstiftningen. Så här kan unionen påverka och reagera aktivt på förändringarna i den omgivande världen. Även i detta stöder vi kommissionens arbete.
Som ordförande kommer vi särskilt att satsa på att man i beslutsfattandet noggrant beaktar lagstiftningsförslagens ekonomiska, sociala och miljömässiga konsekvenser. Vårt mål är också att påskynda de av kommissionens förslag som syftar till att förenkla och uppdatera lagstiftningen.
Finland sköter hela agendan
Rådets arbete styrs av arbetsprogrammet för 2006, som vi utarbetade tillsammans med Österrike. För kontinuiteten i arbetet är det synnerligen viktigt att ordförandeländerna samarbetar. Samarbetet med Österrike har förlöpt väl och vi fortsätter samarbetet med nästa ordförandeland, Tyskland, under lika positiva tecken.
Som ordförandeland förbinder sig Finland att sköta unionens agenda och alla ärenden väl, effektivt och opartiskt. Det faktum att jag här kort tar upp vilka ärenden Finland särskilt kommer att betona under sitt ordförandeskap betyder inte att vi inte även sköter de andra ärendena väl. Det behövs framsteg inom alla sektorer.
Unionens framtid
Ärade talman,
Finland vill främja diskussionen om unionens framtid. Denna diskussion gäller såväl den konkreta frågan om det konstitutionella fördragets framtid som unionens utvidgning.
Jag är nöjd över att Europeiska rådet i juni bestämde att man övergår från tanke till handling i fråga om det konstitutionella fördraget. Detta dubbelspåriga förhållningssätt är riktigt - vi effektiverar verksamheten inom ramen för de gällande fördragen samtidigt som vi tar itu med att dryfta det konstitutionella fördragets framtid.
Finland inleder under sitt ordförandeskap de konsultationer som gäller det konstitutionella fördragets framtid. Dessa konsultationer med medlemsstaterna och institutionerna kommer att utgöra grunden för den rapport som avges under den första hälften av 2007, under Tysklands ordförandeskap.
Jag är övertygad om att den konstitution som medlemsstaterna tillsammans utarbetat är till nytta för den växande unionen. I Finland överlämnade regeringen i början av juni till riksdagen en proposition gällande ratificering av det konstitutionella fördraget och riksdagen behandlar ärendet under höstsessionen. På detta sätt vill Finland för sin del ta ställning till det fördrag som förhandlats fram.
Unionens utvidgning är en av de centrala frågorna under Finlands ordförandeskap. Jag är personligen övertygad om att unionens utvidgning har varit en framgång. Vid sidan av att utvidgningen är ett centralt instrument för befästandet av stabilitet och demokrati är den också ett av Europas strategiska svar på globaliseringens utmaningar. Nya analyser visar att den senaste utvidgningen klart har varit till nytta för såväl de nya som de gamla medlemsländerna.
Europeiska rådet förde i juni en viktig diskussion om unionens förmåga att ta emot fler stater. Jag är mycket nöjd över att unionens förmåga att ta emot fler stater inte ställdes upp som ett nytt medlemskapskriterium. Man bör inte ställa upp nya medlemskapskriterier för kandidatländerna, men å andra sidan bör man absolut hålla fast vid de nuvarande kriterierna.
Min utgångspunkt är att unionen även i fortsättningen skall vara en öppen gemenskap. De europeiska stater som uppfyller medlemskapskriterierna skall kunna bli medlemmar.
Under vårt ordförandeskap fattas beslutet om tidpunkten för Rumäniens och Bulgariens medlemskap. Även Turkiets och Kroatiens medlemskapsförhandlingar förs vidare utgående från de framsteg som gjorts och kommissionens rapporter.
Som ordförande kommer vi även att stöda det europeiska perspektivet i länderna på västra Balkan. Detta år är på många sätt avgörande med tanke på framtiden på västra Balkan. Den process som gäller Kosovos ställning når troligtvis den avgörande fasen i höst. Som ordförande hoppas vi att parterna före utgången av året kan nå resultat i de krävande förhandlingar som leds av president Martti Ahtisaari.
Framgång i den globala konkurrensen
Ärade talman,
Ett mycket viktigt område under Finlands ordförandeskap är unionens och dess medlemsstaters konkurrenskraft och deras framgång i den globala konkurrensen. Under vårt ordförandeskap satsar vi brett på dessa i olika rådskonstellationer.
Den väsentliga frågan gäller var Europa kan finna grunden för ekonomisk tillväxt. Finlands svar är att grunden finns i bl.a. innovationer, energilösningar, arbetets kvalitet och produktivitet, världshandelns öppenhet, invandring och välfungerande socialskydd.
När det gäller konkurrenskraften ligger huvudansvaret hos medlemsstaterna, som här bör spela en aktiv roll. Unionen bör dock också sköta sin del. Finland strävar efter att nå resultat i fråga om det sjunde ramprogrammet för forskning. Vi vill också nå resultat i fråga om kemikalieförordningen REACH, tjänstedirektivet, arbetstidsdirektivet och den förordning som reglerar internationell roaming.
Vi vill att utvecklandet av en omfattande innovationspolitik framskrider. Såväl i rådets lagstiftningsarbete som vid stats- och regeringschefernas möte i Lahtis kommer vi att lyfta fram initiativ, med hjälp av vilka man kan skapa en gynnsam omgivning för innovationer och för införandet av dem på ett effektivt sätt. Här gäller en innovationspolitik som styrs av efterfrågan.
I Lahtis kan stats- och regeringscheferna påskynda de beslut som behövs.
En omfattande innovationspolitik förutsätter att unionens gemensamma verksamhet och beslutsfattande effektiveras bl.a. i fråga om standardisering, skyddet av intellektuell äganderätt och utvecklandet av finansmarknaden. Det är också viktigt att påskynda rörligheten för studerande och forskare, samarbetet mellan högskolorna och skapandet av europeiska koncentrationer av spetskompetens.
Jag vill också betona den positiva effekt som konkurrensen till följd av den öppna världsekonomin haft på ibruktagandet av innovationer.
Europa behöver mera rörlighet för intellektuella och materiella resurser. Grundvalen för innovationspolitiken finns i unionens inre marknad och i vidareutvecklandet av den.
Vi måste eliminera de hinder som står i vägen för en effektiv verksamhet på den inre marknaden så att vi till fullo kan utnyttja den ekonomiska integrationen. Den inre marknaden är EU:s grundval. Det får vi inte glömma. Servicemarknaden har en stor betydelse i detta sammanhang och det är mycket bra att en lösning snart kan nås om tjänstedirektivet. Europaparlamentets roll har varit av avgörande betydelse. Jag hoppas att det slutliga godkännandet av direktivet kunde ske genast vid Europaparlamentets andra behandling.
Även de yttre förbindelserna i fråga om energi kommer upp på agendan vid det inofficiella mötet för stats- och regeringschefer i Lahtis. Rysslands president Vladimir Putin har inbjudits till den middag som ordnas efter mötet för stats- och regeringscheferna. Under middagen har han och ledarna för EU-länderna möjlighet till fri diskussion.
En tillräcklig tillgång på energi till ett rimligt pris hör till förutsättningarna för ekonomisk framgång i Europa. Alla medlemsstater berörs av de utmaningar som är kopplade till de stigande energipriserna, försörjningstryggheten och klimatförändringen. De energipolitiska valen är till stor del nationella frågor. Europeiska unionen behöver emellertid gemensamma energipolitiska linjer, och framförallt en konsekvent politik för de yttre förbindelserna i fråga om energi.
Under Finlands ordförandeskap vill vi främja en strategisk diskussion om hur energipolitikens mål bör synas i unionens verksamhet gällande de yttre förbindelserna.
Energianvändningen och valet av energikälla har nära samband med det största miljöhotet i vår tid, klimatförändringen.
En särskilt viktig fråga gällande klimatpolitiken är främjandet av förhandlingarna om utvecklandet av FN:s klimatkonventionssystem efter år 2012. Finland strävar efter att som ordförande främja internationella diskussioner, som i enlighet med EU:s mål kan leda till ett ambitiöst avtalsarrangemang, som omfattar alla de länder som är centrala med tanke på klimatförändringen. En bred bas gör det lättare att möta klimatutmaningen på ett så effektivt sätt som möjligt, och också lättare att trygga EU:s konkurrenskraft.
Under Finlands ordförandeskap kommer bägge temana - energin och klimatförändringen - att diskuteras vid toppmöten tillsammans med tredjeländer, bl.a. vid det tioårsjubileum för Asem-toppmötet mellan EU och Asien som ordnas i Helsingfors.
Jag är mycket medveten om att miljontals européer är rädda för global konkurrens och därför gör motstånd mot många förändringar. Denna rädsla har kunnat skönjas bl.a. i behandlingen av tjänstedirektivet. Denna rädsla måste tas på allvar. Jag vill understryka att den europeiska konkurrenskraften inte kommer att höjas till vilket pris som helst utan någon som helst tanke på följderna. Det måste råda balans mellan reformer, social trygghet och miljöns hållbarhet. Nya tillvägagångssätt och modern teknik kan ofta främja såväl ekonomisk tillväxt som välfärd, och minska miljöutsläppen.
För att upprätthålla de europeiska välfärdssamhällena krävs en förbättring av konkurrenskraften, en höjning av sysselsättningsgraden och en förbättring av arbetets produktivitet. Resultat kan nås i nära samarbete med arbetsmarknadsparterna. Man måste försöka finna en ny balans mellan flexibilitet och trygghet. Därför står Finland värd för ett extra, socialt toppmöte före mötet för stats- och regeringscheferna i Lahtis, under vilket vi tar upp dessa teman.
Unionen som global aktör
Ärade talman,
Unionens yttre förbindelser har samband med ekonomin, eftersom grunden för unionens utrikespolitiska verksamhet är dess ekonomiska styrka. En intressant och attraktiv handelspartner är också inflytelserik. EU har blivit en global aktör som inte har råd med någon paus för eftertanke i sin externa verksamhet.
Under Finlands ordförandeskap stärks EU:s internationella roll och förbättras konsekvensen inom verksamheten. Jämfört med många andra internationella aktörer har unionen ett brett utbud av hjälpmedel till sitt förfogande. De bör användas på ett konsekvent sätt, om det så är fråga om utrikes-, handels-, utvecklingssamarbets- eller människorättspolitik. Bara om unionens röst är enhetlig, blir den hörd som en röst ute i världen.
Vi vidareutvecklar unionens krishantering. Snabbinsatsstyrkorna bör ha full insatsberedskap i början av 2007. Samordningen av den civila och den militära krishanteringen fortsätter.
EU:s relationer till Ryssland samt den nordliga dimensionen prioriteras under Finlands ordförandeskap. Även västra Balkan, de transatlantiska relationerna och Asien står högt på agendan.
Relationerna mellan EU och Ryssland begränsar sig inte enbart till handeln och energin, utan målet är ett omfattande partnerskap inom vilket europeiska värden och globala intressen för oss samman. Målet är att engagera Ryssland allt mera i det demokratiska europeiska samarbetet inom alla delområden i samhället. Då behövs mera växelverkan mellan EU-länderna och Ryssland, även studentutbyte, kultursamarbete och en aktiv insats från det civila samhället.
Under Finlands EU-ordförandeskap diskuteras den nya avtalsramen för partnerskaps- och samarbetsavtalet mellan EU och Ryssland, som går ut i slutet av nästa år. Vad gäller den nordliga dimensionen har vi redan kommit långt - ett nytt politiskt ramavtal kommer att undertecknas under hösten.
Vid sidan av det som nyss nämnts satsar vi naturligtvis på Mellanöstern och andra krisområden i världen. Vi är mycket bekymrade över situationen inom det palestinska området, denna fråga kommer att diskuteras separat i dag. Inom de yttre förbindelserna är överraskningar mer regel än undantag. Finland har även berett sig på att bära det ansvar som ett ordförandeskap innebär även då överraskningar inträffar.
Rättsliga och inrikes frågor
Ärade talman,
Under Finlands ordförandeskap görs en grundlig politisk bedömning av vilka framsteg som gjorts inom området med frihet, säkerhet och rättvisa. Vi behöver konkreta handlingar, ett effektivt beslutsfattande och ett fullständigt nationellt genomförande av de beslut som redan fattats. Toppmötet i Tammerfors år 1999 var riktgivande för det ambitiösa och demokratiska utvecklandet av rättsliga och inrikes frågor. Nu, år 2006, ger en utvärdering av Haagprogrammet möjlighet att aktivt arbeta vidare på det europeiska samarbetet inom området för rättsliga och inrikes frågor.
Medborgarna förväntar sig att Europeiska unionen vidtar effektiva åtgärder för att bekämpa internationell brottslighet, människohandel och terrorism. Under Finlands ordförandeskap prövas medlemsstaternas politiska vilja att förbinda sig till en effektivering av beslutsfattandet, särskilt inom det polisiära och straffrättsliga området. Arbetet kan effektiveras, om medlemsstaterna är redo att inom detta område övergå till beslutsfattande med kvalificerad majoritet och gemenskapsmetoden. Vi fick ett utredningsuppdrag gällande detta när Europeiska rådet sammanträdde senast.
Jag vill understryka att det inte är fråga om att plocka russinen ur kakan då det gäller det polis- och straffrättsliga samarbetet. Vi försöker inte sätta det konstitutionella fördraget i kraft köksvägen, eftersom ändringarna redan kan göras med stöd av Nicefördraget.
Finland vill även stärka principen om ömsesidigt erkännande i det rättsliga samarbetet. Då domar som avkunnats och beslut som fattats av en judiciell myndighet i en annan medlemsstat genomförs som sådana, kan man konkret effektivera undersökningen av omfattande, gränsöverskridande brott och försnabba rättegångarna. Ett bra exempel på detta är den europeiska arresteringsordern. Tack vare den har tiden för utlämning av brottsmisstänkta förkortats från över ett halvt år till t.o.m. en dag.
Den senaste tidens händelser, t.ex. på Kanarieöarna och Malta, har åter lett till en stort uppslagen diskussion om illegal invandring. De urval av metoder som står till unionens förfogande måste ses över noggrant, inklusive överenskommelserna om gemensamma linjer för laglig invandring.
Effektiverandet av gränsövervakningen är endast en del av lösningen på problemet, om än en viktig sådan. Man kan inte nog betona vikten av samarbete med de länder och transitoländer som invandringen utgår från. Man måste se till att unionens gemensamma asylsystem är färdigt före år 2010. Utgående från gemensamma tillvägagångssätt och lagstiftningen måste unionen kunna garantera skydd för dem som behöver det. Uppmärksamhet måste även fästas vid den yttre dimensionen i fråga om flyttningsrörelserna och vid partnerskapet med våra grannländer.
Ärade talman,
Som jag konstaterade tidigare, bör samarbetet mellan institutionerna och samarbetet på europeisk och nationell nivå vidareutvecklas. Jag vill särskilt tacka er för tillfället att i dag få presentera tyngdpunkterna under Finlands ordförandeskap och diskutera främjandet av dem med er. Jag ser med intresse fram emot era kommentarer här i dag, men också senare, såväl i plenisalen som i andra sammanhang.
Diskussionen om utvecklandet av Europa är viktig oavsett de politiska olikheterna. Vid ett möte för medborgarna i början av juni i Helsingfors visade Europaparlamentets gruppledare både vilja och förmåga att främja den europeiska agendan. Även i Finland är vi vana vid ett resultatrikt politiskt samarbete över partigränserna. Ett sådant samarbete är naturligt även på europeisk nivå.
Jag hoppas på bästa möjliga resultat av vårt samarbete under de kommande sex månaderna. Jag kommer gärna till Europaparlamentet för att höras i samband med de toppmöten som ordnas under Finlands ordförandeskap.
Vi står nu inför stora utmaningar. Unionen måste blicka framåt och modigt ta sig an reformer och visa politisk vilja att utveckla Europa. Jag tror att det rätta svaret i många fall är mera Europa, inte mindre.
Det förestående ordförandeskapet har redan hunnit karaktäriseras som ett slags övergångsperiod. Under denna period skulle man endast sköta löpande ärenden och förbereda sig för den tid då det finns förutsättningar att ta itu med unionens stora frågor. Det måste emellertid sägas, att även om Europeiska unionen nu präglas av en viss väntan, så stannar inte den omkringliggande världen upp. Det vore fel mot de kommande generationerna i vårt gemensamma Europa att blunda för de historiska utmaningarna och vänta på bättre tider. De tiderna är här och nu.